.

Lördag, Juni 30th, 2007

TISDAG OCH RESA TILL GOTLAND

Bye Bye Norrtälje

Samling vid Sportcentrum redan klockan 07.30 för vidare transport ner till Nynäshamn med inhyrd buss. Dryga två timmar senare så anländer vi till färjelägret och tillsammans med 42 andra lag och totalt 1492 passagerare (av 1500 möjliga) drar vi sedan till Gotland och Visby.

Strålande sol och allmänt halvkaos ombord, men som tur vad så hade i alla fall vi en kanonplats i försalongen med lite mer lugn och ro. När vi sen anländer till Visby så börjar det regna, det är inte sant!!

Och jag som hade sagt att "på Gotland skiner alltid solen".

Medan alla sedan packade in sig i de bilar som redan hade åkt ner, så letade jag och Lena febrilt efter det "lilla blågula tåget". Ett litet tåg som skulle forsla oss upp till Österport, allt enligt tidigare bokning. Men efter en kvarts irrande efter det förrymda tåget blev det en "bulle" istället, för som sagt, det ösregnade.

Hittade det lilla fula tåget tre dagar senare

Taxichaffisen dumpar oss utanför turistbyrån där vi plockar upp våra nycklar, och sedan traskar vi våta vidare ca 500 meter till våra lilla mysiga lägenhet. Perfekt läge, lagom stort, tyst och skönt, men inget internet!! Katastrof!!
Nu kommer mitt jobb att få en fet mobilräkning pga uppkoppling via telefonen antar jag, men det är smällar man får ta.

Sen bär det iväg ut igen, regnet fortsätter att vräka ner och när vi rundar hörnet ner till centrum så stöter vi ihop med hela Norrtäljegänget. Dom stod och köade för att få ut sina hyrcyklar, och hade redan åkt på en rejäl utskällning då dom i ren iver rusade in och grabbade varsin cykel trots att man inte annonserat sin ankomst.
Men sen drog grabbarna glatt vidare, medan Hacke och Åke såg mindre roade ut. Otippat med huva upp och 15 pojkar som stegrade iväg i full speed.

De föräldrar som stod kvar under markisen spilttrades efter överenskommelse om att äta middag nere vid Söderport klockan 18.00.

Cyklar cyklar och åter cyklar

Lena och jag hämtar ut våra cyklar (som Lena tvingat mig att hyra) hos en uthyrare som måste ha tagit oss för idioter. När vi stack därifrån så vred jag på huvudet och såg den fan ruska på huvudet, och ja, jag hade gjort likadant i det vädret. Ett inköp av paraply hjälpte föga då det ju blåste också, så vi parkerarade utanför ett litet skönt café, Skafferiet, och gick in och fikade. En gammal timrad stuga, mörkt med mängder av levande ljus, och en pianist som satt och klinkade på ett piano, riktigt mysigt.

Favoritcaféet Skafferiet

På vägen ner mot Söderport så tvärnitar jag utanför en Teliabutik för att kolla in urvalet på teknisk utrustning för surfning i cyberspace. Men dom körde bara med trådlöst för nittio spänn i månaden, MEN, man var tvungen att teckna tolv månaders abonnemang."Morsning", sa jag och trampade i rent ursinne fram till muren på fyrtiofem sekunder blankt och sladdade in under ett jätteträd, dyngsur!
Där stod vi sen och väntade in resten av gänget, kalla och vrålhungriga.

Röjiga vargar i grottan vid Söderport

Sen fick restaurang Söderport besök av trettio hungriga "vargar" som käkade pizza så pizzabagaren säkert tog ut två veckors semester omgående efter det vi betalat och gått. Trevligt att sitta där inne och äta gott tillsammans, och efter det så gick halva gänget en sväng inne i Visbys gamla stad för att bara titta lite och smälta maten.
En otroligt mysig liten stad, och doften av rosor var helt underbar.

Immigt god, iskall Wisby Klosteröl

Efter det att vi sedan sagt god natt så stannade vi till vid en affär och inhandlade frukost, och inte minst kaffe, varpå vi snabbt cyklade hem till vår lilla lya på Birkagatan.
22.00 stöp Lena och en timme senare, även jag. Och då ska ni veta att jag aldrig kommer i säng innan midnatt i vanliga fall, men jag antar att det var havsluften som gjorde sitt. Kanske 1500 medresenärer, 5 timmars cykling i ösregn, eller kanske jättepizza och ett par kalla öl som avslutning.
Det sista jag såg innan jag drog ner rullgardinen var vår underbart vackra bakgård.

Underbar utsikt mot vår bakgård

ONSDAG OCH DAGS FÖR MATCHER

Vi vaknar redan 07.30 på onsdagen och när jag rullar upp rullardinen så ser jag åter igen regn regn och åter regn. Lena försöker sedan med hjälp av varmt vatten, bryggkaffe och ett kaffefilter att göra morgonkaffe, fiasko! Men med hjälp av ren vilja så sväljer man ner joxet och PANG, ögonen öppnas. Sen var det bara fram med kartan och leta upp planen, för klockan nio var det dags för första matchen, mot Visby Gute. Nervöst!

Efter femton minuter i skitväder och en raksträcka som såg ut som en mil (minst), så kommer vi fram och får se en underbar match. 5-1 med mersmak på mer, och stackars Visby blir utspelade av en taktiskt coachande Hacke. Premiärnerverna var upplösta, och när grabbarna gjorde "segervågen" så jag lättnaden i deras ögon. Skönt!!

Vågen efter enkel seger över Visby Gute med 5-1

Jaha ja, "hem" igen då, på cykeln och två kilometer i motvind in mot city. Jag borrar ner huvudet och vinkar adjö till Lena (som stannar till vid ett varuhus, otippat) och slänger i trean så vattnet sprutar bakom mig. Bort till skolan för att kolla in killarnas boende och för att torka upp det värsta.. Sen ska jag inte sticka under stol med att jag hade forskat fram ett internetcafé ett par stenkast därifrån (bara 1 km) där ifrån.

Lite lunch och en timme på sängen, sen dags för ännu en tur ut till Rävhagen, som platsen hette där vi spelade våra matcher. Nu för match nummer två, mot Älvsjö AIK.
Samma procedur, cykel, regn, 2 km, och mummel mummel.
Men det jag fick se var värt varenda tramptag så här långt, en fullständig utspelning och hela 12-0 i matchprotokollet. Det var mäktigt!

Att sedan nästan alla grabbarna får göra mål var ju extra skoj. Den "gamla" backlinjen med Rikard, Theo, Gurra och Ludde gjorde också mål, allihopa. Och det klart jag tyckte Luddes frilägesmål iskallt inrullat var kyligast, man är ju inte mer än stolt pappa ibland.
Så det blev segervåg nummer två idag!

Ytterligare en "våg", nu efter 12-0 mot Älsvjö AIK

En annan liten lustig detalj, var att Åke hade cyklat "lite" fel, ja inte roligt för honom kanske, men för oss. Han hade hakat på en domare (?) som tydligen skulle hem till Hemse, och missade därför hela första halvlek. Hur långt det var vet jag inte, men jag tippar på minst ett tre fyra kilometer.
Han hade även tappart bort sin jacka, men den återfanns senare i matsalen.

Åke berättar om sin vilsna tur till Hemse

Dagens eloge till alla medresta föräldrar och anhöriga som efter ett tag blev helt "sjötokiga" och ropade ramsor hej vilt. I cuper på bortaplan tycker jag på något vis att det är befogat att vara lite "som alla andra", och heja på de sina för att vilja vinna.
Det var "Vi är Hackes hungriga vargar", och "Vi har seglat över havet, för att se på bästa laget, B-K-V". Skitskoj!
Ja kanske inte för Oscar, Vickes brorsa, som skämdes över farsans gapande.

Hacke log mer än vanligt när vi cyklade tillbaka, ja han fick också cykla en tur idag, ser ni synen framför er? hehe. Och det klart han var nöjd med 17-1 på två matcher, och att Brommapojkarna bara hade mäktat med 4-0 mot Älsvjö., och som vann knappt över Visby med 3-2. Det såg bra ut.

Kvällen började lungt, jag kollade rysare på DVD och Lena brände pengar i stan, det finns ju affärer överallt i byn. Grabbarna var ute på en rundtur och hamnade på O´Learys för att se på när Bajen spöade Göteborg. Framåt nio ringde Klasse och det innebar omedelbar utgång, så sen satt vi fram till midnatt på Stora Torget och drack sockerdricka till krogen stängde. Lollo var också med, men Lena surade lite där "hemma" för att alla kläder var ju blöta.

Ett utvilat BKV ger garanterat Brommapojkarna en riktig match imorgon, det kan jag satsa pengar på.

TORSDAG OCH GRUPPSPELSFINAL

Hoppla Pålle! Grenslar cykeln och viker ner kepsen för att den ska sitta kvar på skallen i regnet och motvinden, ingenting kunde stoppa oss från att cykla ut och kolla bollen idag. Ut på raksträckan och bort till planerna. Klockan nio blåste domaren igång matchen och sen blev det åka av i sista gruppspelsmatchen.
TYVÄRR så missar domaren en klockren offside och vi står med lååång näsa, 0-1 innan tio minutar hade gått. Och TYVÄRR så missar domaren en ännu renare offside lite senare och vips, så står det 0-2 på resultattavlan.
Huvuden började hänga så smått på våra grabbar, men jag såg att det dom inte hade gett upp. Och mycket riktigt man bet tillbaka riktigt riktigt bra, och man började så smått plocka fram det fysiska spelet.
Men 0-2 står sig halvleken ut.

Gabbe lipade åt domaren

Halvlek nummer två blir en ren knockout på BP, med först 1-2 och sedan 2-2 på ren vilja. Jublet från oss föräldrar visste inga gränser, och med kvarten kvar så gör dom också 3-2. Det var skitskoj för oss som tittade på, att se dessa killar spela så tappert. Och jag tror det var den vanliga respekten mot motståndaren som spökade i första halvlek helt enkelt. Men som sagt, i den andra var den som bortblåst och man spelade ner BP i brygga.

TYVÄRR så kommer 3-3 med 6-7 minuter kvar att spela, ett konstigt mål som jag senare hör att en av deras spelare föst fram bollen med handen, och som sedan sattes i mål. Man ska absolut inte lasta domaren för det, för det är ofta svårt att se vad som händer där inne i "gröten" ibland framför målvakten. Men det var ju så tråkigt!

Jonatan försökte med en sista kraftanstränging forcera in bollen i mål, men målvakten hann ut emellan och fångade bollen. Jonatan hann dock inte stanna, så det blev dojjan i magen på keepern och ett gult kort. Jag tyckte synd om honom, och han gör en stor gest som sedan står och klappar om målisen när han sakta reser sig upp. Snyggt!

Klockan gick skit-sakta, och vi som tittade på bet febrilt på våra naglar, domaren verkade ha tappat bort pipan. Men efter typ hundra år blåser han av matchen och våra armar åker upp i luften. Oavgjort räckte för att vinna gruppen, och det var inte vi som låg och grät i gräset efter den matchen, dom var rödsvartrandiga och hette, Brommapojkarna.

Så här nöjda var grabbarna efter 3-3 mot BP och gruppseger

Lite senare på dagen var Lena och jag ner till skolan och hälsade på Ludde en stund. Han hängde sedan med oss för att vila öronen lite, och jag smet ner till mitt favvis-ställe, internetcaféet. AIK har ju värvat och mina kontakter måste rådfrågas för mera info, det ser ju bra ut. Det som händer där är nästan lika viktigt som dessa Visby-dagar, nja inte riktigt kanske, men nästan...

Vilostund på skolan, observera Håkans meditation "mitt i"

På eftermiddagen så öste vi på med åttondelsfinal mot ett gäng finnar, Lepa Blues, och det var fullt ös framåt redan från start. Matchen var helt i vargarnas klor och att 5-3 seger var rättvis var det inget snack om. Lite väl fult spel av våra österländska grannar kanske, speciellt av deras nummer tre som försökta kapa alla på planen.
Men det var väl frustration eller något annat som fick killen att spåra ur, vad vet jag.

Nya bland publiken var familjen Bergsten som hade anslutit sig till truppen, och gissa om dom fick höra galna finska föräldrar på andra sidan plan. Dom försökte tysta våra ramsor med tutor och hakkapellitta-gapande, jag tror till och med att jag hörde någon som skrek postilaatikko där borta (brevlåda?).

Vad gör far och son?

På kvällen samlades vi föräldrar på Stora Torget och åt och drack gott, jätteskoj att umgår lite utanför själva fotbollen, det måste vi göra oftare. Ett långbord på verandan, och en underbar kvällssol (ja ni läste rätt, en SOL) gjorde det hela jättetrevligt. Efter några timmar så gick vi vidare, ja i alla fall tjugo meter, ner till Munkällaren med alla sina valv. Och framåt halv tolv så sa vi go natt till varandra och vandrade hem till våra små krypin.
Förresten, konstigt att dom sista jag såg var Klasse och Lollo... igen!?

Visby By Night

FREDAG OCH KVARTSFINAL MOT BROMMAPOJKARNA 3

Tidig avspark även denna dag, och åter igen ett Brommapojkslag, när ska vi slippa dom? Fast nu var det ett lag modell ännu bättre, och med enbart nittiofyror i, tungt.
Soligt och fint men med kraftig blåst idag, men klart trevligare än det sura regnandet, men varför finns det inget "perfekt" väder? BKV håller tätt i tjugo minuter trots intensiv press från motståndarna, men på en feldömd hörna lyckas dom tåa in 1-0 och vi får ta oss an vilan med underläge.

Andra halvlek blev ett ställningskrig och dom förut så kaxiga BP slog ett par gånger bort bollen i ren panik. Kul att se våra grabbar stressa sönder ett sånt lag som dagen innan satt och dömde ut oss vid långsidan som enkla motståndare. Men tyvärr så får vi inte det där målet som vi ju så gärna vill se. Men med facit i handen så måste jag erkänna att det var en av de bästa backlinjer jag någonsin sett under grabbarnas fotbollsuppväxt.

När slutsignalen gick så skrek BP som om dom hade vunnit VM, så nog satt skräcken lite där under dom respektingivande tröjorna. Synd för oss att turneringen nu var slut, och att det var väldigt deppade killar som kom oss till mötes. De vann 3 matcher, spelade en oavgjord och förlorade endast en, med 25-5 i målskillnad!
All "cred" till våra killar, och jag skriver det här och nu...
TACK SKA NI HA, DET GJORDE NI BRA!! Jag håller på er, träna hårt och bli ännu bättre, ni har "DET".

Lite deppig bild efter 0-1 i kvarsfinalen, men vilken match

På dagen cyklade dom vidare ut till Knieppbyn för bad och lek, mingolf, sol och semester. Lena och jag valde att göra Visby och promenerade runt hela byn, och bara insöp historiken i de gamla ruinerna. Man kan verkligen känna "andarna" i väggarna om man är tyst och koncentrerad, det är mäktigt med historia.
Sen lunch mitt i folkvimlet och fika på ett helläckert ställe med havsutsikt, en underbar sistadag på Gotland. Och allting i strålande sol. Men ska jag var riktigt ärlig så grämde jag mig fortfarande, att man skulle knalla omkring som den nördiga turist man var när man egentligen ville tagga för en semifinal.
Grabbarna glömde det säkert fortare än jag, men det var ju så nära.

St Lars ruin, med St Lena i förgrunden

På eftermidagen ringer Anna Lena och säger att planerna har ändrats, alla vill åka hem med morgonfärjan, så det blir snabb ombokning. Och inte gjorde det mig något, jag vill bara lämna ön så fort som möjligt, jag är så förba**at trött på regn och cyklar. Grymt ont i baken har jag också!
Förresten, på kvällen så lämnade vi in våra hyrcyklar, men innan jag rundande hörnet till uthyraren så stannade jag och gosade lite med min käre vapendragare under veckan. Det kändes bra sen, att släpa in vraket där och säga "tack för lånet".
(barn gör INTE som farbrorn på bilderna, ingen kom till skada vid fotograferingen)

Ömt farväl av min hyrcykel

Sen blev det stadsvandring igen, i den sköna kvällssolen, och på vägen hem stannade vi till och klämde varsin cheeseburgare. Då kommer hela gänget gåendes, på väg hem till skolan. Hacke stolt som en tupp efter att ha vunnit minigolfen med ett ynka slag hehe. Ja visst ja, jag får ju inte glömma att rekommendera glassbutiken Visby Glass på Hästgatan. Där Lena testade, den enligt Vickes mamma Sofia, enormt goda jordnötsglassen. Och den var kanon! Själv är jag ju hel-körd på sorbet så det blev en melon/ananas, och den var inte heller helt fel mmmm.

Go glass och en go kille  

Kvällen i övrigt gick sakta sakta för nu var man liksom inställd på hemresan, och själv var jag väldigt nervös då det friskade till rejält i blåsten, men sjösjukepiller var inhandlade under dagen.
Vi tänkte gå ut och käka gott, men valde att stanna kvar att mumsa på rummet och dela på en flaska ramlösa, nja en flaska var det i alla fall.
Snart hemma igen, och det ska bli skönt, men det har varit skitroligt att vara med på Gotland, trots mitt gnällande, och jag gör hemskt gärna om det igen. MED BIL!

LÖRDAG OCH HEM LJUVA HEM

Bye, Bye Visby

Lördagmorgon och avresa hem, alla samlades ner i väntehallen för att traska på den väntande färjan. Regn regn men vad gjorde det nu, synd om dom som var kvar så klart, men vi får hoppas att molnen svepte förbi Visby. Småland har katastrofvarning, och Blekinge lider, vad är det som händer?
Nåväl, på bussen hem så var det bara vi fem vuxna som lyckades hålla ögonen öppna, killarna lät som en zzzzågfabrik. Skönt att äntligen få komma hem igen, och sova i sin egen säng, eller hur killar?

Slutkörda grabbar på väg hem

Avslutar med ett TACKA alla, och nu blir det klubben-för-inbördes-beundran:

Grabbarna: Philip, Filip, Matte, Theo, Ludde, Jonatan, Crille, Hellgren, Sam, William, Gurra, Rikard, Iko, Joar, Viktor J och Kvarnlöf (skadad).

Samt Hacke, Håkan och Åke för att ni höll ihop det hela. Coacheriet, sammanhållningen, sovaktandet, och diverse nöjesinitiativ.

Anna Lena och Peter för allt fixande med resor, bokningar, mat, matchbevakningar och allt möjligt annat.

Alla föräldrar och syskon, och mor-far föräldrar som var där, för många namn att nämna, men ni var viktiga. TACK!

Sist men inte minst, tack Lena för att du stod ut... I love you!

//Limpan (2007-06-30)

ps. Ni som vill ha en cd med 200 bilder, hör av er